Men nu börjar jag tro att jag tagit efter en viss person i bloggfrekvens! Skärpning va?
Vad pysslar vi med? Jo vi tränar på, filar på momenten och hoppas på “aha upplevelser”.
Idag kom en sådan, körde igenom vissa moment i ettan, vi ska göra start nr 2 i helgen.
Körde ett läggande under gång och fick ett såntdär “wow resultat”!
Gaaaah vad nöjd jag blev!
Smånötte lite på ställande som för tillfället jobbas med en tennisboll som jag släpper hos henne en tiondels sekund före jag ger kommando. Framstegen kommer så sakteliga. 
Lite inkallningar, jobbade med stadga och att inte komma farande på mattens minsta fnysning, svårt eftersom jag ju gärna vill behålla den härliga intensiteten i inkallningen.
Jobbar nu såhär: “Häxa……….hit!” Är nöjd med resultatet för tillfället, själva ingångarna blev bättre på ett träningstillfälle då jag “tog emot” henne med handen och visade in henne i position. Hon har inte använt mig som stoppkloss på länge nu.
Linförigheten är ok. Vi nöter på! Hon har så himla skön attityd när hon är riktigt taggad, jag går mest och flinar!
Däremot kan hon bli lite flamsig och yvig när hon är på det där taggade humöret.
Idag var det en taggad och kaxig fröken överlag, men trevlig att arbeta med mellan attackerna av “killandet i fläckarna”.
Inledde med lite träning på inmarch på planen. Fungerade ok idag.
Utöver momentträning så har vi tagit det lite lugnt i några dagar, lördag och söndag var Häxa på semester hos Åsa som hon tycker såååå mycket om!
Jag och hussen roade oss med att gå på dop i hufvudstaden, en föredömlig tillställning där det efteråt bjöds italiensk brunch och en massa goda viner i strålande sol vid en kajkant.
Vi kom hem sent igår kväll, hämtade upp en frökenfläck som det verkligen inte gått någon nöd på.:)
Men åter till att ta det lugnt, vi har snart varit lyckliga ägare av en underbar aussie i två år.
Under denna tid har jag aldrig upplevt att hunden haft ett aktiveringsbehov som jag inte klarat av att uppfylla.
Däremot har vi fått se små, små smakprov på hur det kan vara om man inte uppfyller behovet av hjärnjympa!
Jag har just nu lyxproblemet att jag hinner träna massor! (Mellan jobb som det så fint kallas, ska snart börja igen)
Så förra veckan bestämde jag mig för att ge fröken en “tråkig” dag också, för man måste faktiskt kunna hantera sådana dagar också!
Inga problem alls den dagen, dag två blev det mest bara fysisk ansträngning, dag tre hade jag en blöt och kall nos som puttade på mig under hela förmiddagen. När jag tittade på ägaren till den kalla nosen möttes jag av ett flin och en viftande bakvagn…
Dags att jobba lite tyckte Häxa! 
Livet med aussie är ljuvligt! Vill inte byta det mot någonting!!
